HUBIN - Human Brain Informatics Reklam
Human Brain Informatics - Your Portal to Schizophrenia

AKTUELLT
FAKTA
DISKUTERA LÄNKAR OM HUBIN
SÖK/ÖVERSIKT/HJÄLP/IN ENGLISH
SYMPTOM BEHANDLING HISTORIA OM HJÄRNAN VANLIGA FRÅGOR

 

Antipsykotika – Läkemedel mot Schizofreni

 

av Pontus Strålin, MD, PhD

Behandling för att individen ska kunna fungera på bästa sätt
Syftet med den psykiatriska behandlingen av schizofreni är att individen som drabbats av denna sjukdom ska kunna fungera på bästa sätt efter sina förutsättningar i sina sociala sammanhang och i sysselsättning samt att det subjektiva välbefinnandet skall stärkas.
Behandlingen bör individanpassas och innefattar ofta flera av följande komponenter: läkemedel, sociala stödinsatser, individuell psykoterapi, familjeutbildning och familjestöd.

Antipsykotiska läkemedel (neuroleptika)
Läkemedelsbehandling utgör en hörnsten för de allra flesta. De läkemedel som används kallas antipsykotiska läkemedel eller med ett annat ord, neuroleptika. Det är visat i vetenskapliga studier att antipsykotisk medicinering är effektivt för att förhindra återinsjuknande i psykos.
Det finns ett antal olika antipsykotiska läkemedel tillgängliga för behandling. Man kan grovt dela upp dessa i två grupper - konventionella och atypiska.

Konventionella antipsykotiska läkemedel
De konventionella är läkemedel som funnits under flera decennier och där den kliniska erfarenheten är mycket stor. Exempel på konventionella antipsykotiska läkemedel är Haldol, Cisordinol, Trilafon, Theralen, Hibernal. Dessa har en god effekt främst mot positiva symptom som hallucinationer och formella tankestörningar, det vill säga en god psykosförebyggande effekt. Vid höga doser är det vanligt med biverkningar i form av så kallade extrapyramidala symptom, som skakningar, ofrivilliga rörelser och muskelstelhet, samt en upplevelse av inre oro och oförmåga att vara stilla. Ofta räcker en låg dos för god effekt utan besvärande biverkningar.

Atypiska antipsykotiska läkemedel
Det finns för närvarande fyra atypiska antipsykotiska läkemedel på den svenska marknaden: Leponex, Risperdal, Zyprexa och Zeldox. Risperdal och Zyprexa är nyare preparat som endast funnits tillgängliga under några år. Gemensamt för dessa fyra är att de har en likartad effekt som de konventionella mot positiva symptom och att riskerna för att utveckla extrapyramidala biverkningar sannolikt är lägre. Ny forskning tyder också på att dessa preparat kan ha en god effekt mot negativa symptom och bidra till en förbättrad kognitiv förmåga. Leponex brukar ofta kunna ha en god effekt i situationer där andra neuroleptika inte visat sig effektiva. En nackdel med detta preparat är att bildandet av vita blodkroppar i benmärgen kan hämmas hos en liten andel av de individer som behandlas, därför krävs regelbundna blodprovstagningar under behandling för kontroll.

Biverkningar
För båda grupperna antipsykotiska läkemedel, men särskilt de atypiska, finns det risk för viktökning. Andra biverkningar kan också förekomma. Vid misstanke bör behandlande läkare konsulteras.

Tabletter, mixtur eller injektioner
Medicinering med antipsykotiska läkemedel kan ske i form av tabletter, mixtur eller injektioner. Vanligast är tabletter eller depotinjektioner. Depotinjektioner görs med en beredningsform som injiceras och därefter under några veckor långsamt utsöndras i kroppen. Denna beredningsform är ofta bra i fall där individen till exempel har svårt att komma ihåg att ta tabletterna. Depotberedningar finns för närvarande endast för konventionella antipsykotiska läkemedel.

Val av antipsykotiskt läkemedel
Valet av antipsykotiskt läkemedel i det enskilda fallet avpassas efter den individuella situationen och styrs av en mängd faktorer, bland annat symptombilden och biverkningar. Det är ofta svårt att på förhand veta vilket preparat som passar bäst, varför läkemedelsbyten ibland behöver göras vid bristande effekt eller besvärande biverkningar.

Läkemedlen verkar genom att påverka signalsystem i hjärnan
Antipsykotiska läkemedel verkar genom att påverka signalsystem i hjärnan. De konventionella antipsykotiska läkemedlen har som främsta mekanism att minska effekten av dopamin. Detta sker genom att läkemedelsmolekylerna delvis blockerar de så kallade D2 receptorerna hos de celler som reagerar på dopaminfrisättning. De atypiska antipsykotiska läkemedlen verkar både på dopaminsystemet, på serotoninsystemet och på andra signalsystem i hjärnan.

Information om Antipsykotika

 

 Allmänhet och Anhöriga
Information »»
Information till allmänhet och anhöriga.
Media »»
Schizofreni i media.
 
 Forskare
Konferenser »»
Information om konferenser.
Litteratur »»
Litteraturinformation.
 
 Prenumerera på Nyhetsbrev
HUBINs nyhetsbrev ger dig regelbundet de senaste rönen om schizofreni. »»
 
 Stöd Forskningen
Ge ett bidrag. »»
 
 Om HUBIN
Ett projekt för att främja forskning och utveckling för att finna nya lösningar och behandlingsmetoder för sjukdomar i hjärnan. »»

© HUBIN uppdaterat 2002-09-26 .

Håkan Hall och Ulrika Kahl vid Human Brain Informatics
Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Sektionen för Psykiatri
Karolinska Institutet, SE-171 76 Stockholm.
Tel: 08-517 75651 Fax: 08-34 65 63 E-post: info@hubin.org