 |
Carl Fredrik Hill
|
Konstnären Carl Fredrik Hill föddes
i ett akademiskt hem i Lund 1849. Fadern var professor i matematik
och ett känt original. Trots faderns motsträviga inställning
utbildar sig Hill på Konstakademin i Stockholm, varefter han
1873 far till Paris. Där arbetar Hill intensivt under fyra
år, med sikte att få ställa ut på Salongen
i Paris och Världsutställningen i Philadelphia.
Hill hade högt ställda ambitioner.
"Mig jäktar ärelystnaden att öfveranstränga
mig och ger mig ingen ro, emedan jag är rädd att dö,
innan jag är färdig med mitt arbete," säger
han. Men Hills tavlor refuseras gång på gång,
och endast två av dem blir antagna till Salongen och Världsutställningen.
Under en kort period drabbas Hill av flera olyckor. Han får
ett takfönster över ansiktet och älsklingssystern
Anna dör. Kort därefter dör också fadern.
De följande åren målar Hill
i ett allt snabbare tempo men blir samtidigt mer och mer psykiskt
labil. Grannarna klagar över att han ropar på nätterna.
När vänner i januari 1878 besöker Hill chockas de
av bilder med obscena motiv i pariserblått och kadmiumgult.
Han förs till ett sinnessjukhus där läkaren konstaterar
att Hill lider av hallucinationer och förföljelseidéer.
Hill har i efterhand fått diagnosen schizofreni.
Senare
kommer Hill till Lunds hospital, nuvarande Sankt Lars sjukhus. Men
där protesterar han mot behandlingen i form av svältkurer
och kallt vatten och blir hemskickad. Han vårdas sedan i hemmet
av modern och en syster i nästan 28 år fram till sin
död 1911.
Höger: "Vattenfall
med Hjortar", färgkrita, reproducerad med tillstånd
av Nationalmuseum (klicka på bilden för större).
Carl Fredrik Hill är en av våra främsta landskapsmålare.
Under tiden i Frankrike gjorde han, inspirerad av bland annat Corot,
ett imponerande antal målningar
med stor skönhet, originalitet och uttryckskraft. Bland verken
finns de berömda blommande fruktträden. Efter insjuknandet
fortsatte Hill att teckna tusentals bilder, men de var starkt förändrade.
I fantasifulla landskap blandas en inre drömvärld med
intryck från illustrerade tidskrifter och böcker. Hill
författade också ett märkligt diktverk, det stora
versmanuskriptet, där han bland annat ger uttryck för
storhetsmani och förföljelseidéer. Fientliga angrepp
från omvärlden bemöts med hån och förakt.
Enligt konsthistorikern Nils Lindhagen genomsyras den sjuke Hills
bilder och författarskap av en frälsningstanke, där
han med sitt skapande på magisk väg söker befria
sig från sjukdomens fångenskap.
Ovan: "Profet
i Urtidslandskap", kolkrita, reproducerad med tillstånd
av Nationalmuseum (klicka på bilden för större).
Hill blev känd först efter sin
död, och det var verken från den friska tiden som uppmärksammades
först. Senare spelade svenska poeter, bland annat Gunnar Ekelöf,
en stor roll för omvärderingen av Hills konst under sjukdomsåren.
Liksom Ernst Josephsons sjukdomskonst blev den en viktig inspirationskälla
för modernismen.
Litteratur:
Adolf Anderberg. Carl Hill. Hans liv och konst. 1951
Erik Blomberg. Carl Fredrik Hill: Hans friska och sjuka konst. 1949
Börje Cronholm. Schizofrena konstnärer. Nytt och Nyttigt
nr 3. 1958
Nils Lindhagen. Carl Fredrik Hill: Sjukdomsårens konst. 1976
Nils Lindhagen. Hill skaldar. Carl Fredrik Hill i dikter och bilder
valda och kommenterade av Nils Lindhagen. 1980
Nationalmuseum Stockholm. Utställningskatalog. 1999
Sten Åke Nilsson. Hillefanten. 1977
TILLBAKA
TILL ARTIKELN
|