Carl Fredrik Hill

Konstnären Carl Fredrik Hill föddes i ett akademiskt hem i Lund 1849. Fadern var professor i matematik och ett känt original. Trots faderns motsträviga inställning utbildar sig Hill på Konstakademin i Stockholm, varefter han 1873 far till Paris. Där arbetar Hill intensivt under fyra år, med sikte att få ställa ut på Salongen i Paris och Världsutställningen i Philadelphia.

Hill hade högt ställda ambitioner. "Mig jäktar ärelystnaden att öfveranstränga mig och ger mig ingen ro, emedan jag är rädd att dö, innan jag är färdig med mitt arbete," säger han. Men Hills tavlor refuseras gång på gång, och endast två av dem blir antagna till Salongen och Världsutställningen. Under en kort period drabbas Hill av flera olyckor. Han får ett takfönster över ansiktet och älsklingssystern Anna dör. Kort därefter dör också fadern.

De följande åren målar Hill i ett allt snabbare tempo men blir samtidigt mer och mer psykiskt labil. Grannarna klagar över att han ropar på nätterna. När vänner i januari 1878 besöker Hill chockas de av bilder med obscena motiv i pariserblått och kadmiumgult. Han förs till ett sinnessjukhus där läkaren konstaterar att Hill lider av hallucinationer och förföljelseidéer. Hill har i efterhand fått diagnosen schizofreni.

Senare kommer Hill till Lunds hospital, nuvarande Sankt Lars sjukhus. Men där protesterar han mot behandlingen i form av svältkurer och kallt vatten och blir hemskickad. Han vårdas sedan i hemmet av modern och en syster i nästan 28 år fram till sin död 1911.

Höger: "Vattenfall med Hjortar", färgkrita, reproducerad med tillstånd av Nationalmuseum (klicka på bilden för större).

Carl Fredrik Hill är en av våra främsta landskapsmålare. Under tiden i Frankrike gjorde han, inspirerad av bland annat Corot, ett imponerande antal målningar med stor skönhet, originalitet och uttryckskraft. Bland verken finns de berömda blommande fruktträden. Efter insjuknandet fortsatte Hill att teckna tusentals bilder, men de var starkt förändrade. I fantasifulla landskap blandas en inre drömvärld med intryck från illustrerade tidskrifter och böcker. Hill författade också ett märkligt diktverk, det stora versmanuskriptet, där han bland annat ger uttryck för storhetsmani och förföljelseidéer. Fientliga angrepp från omvärlden bemöts med hån och förakt. Enligt konsthistorikern Nils Lindhagen genomsyras den sjuke Hills bilder och författarskap av en frälsningstanke, där han med sitt skapande på magisk väg söker befria sig från sjukdomens fångenskap.

Ovan: "Profet i Urtidslandskap", kolkrita, reproducerad med tillstånd av Nationalmuseum (klicka på bilden för större).

Hill blev känd först efter sin död, och det var verken från den friska tiden som uppmärksammades först. Senare spelade svenska poeter, bland annat Gunnar Ekelöf, en stor roll för omvärderingen av Hills konst under sjukdomsåren. Liksom Ernst Josephsons sjukdomskonst blev den en viktig inspirationskälla för modernismen.

Litteratur:

Adolf Anderberg. Carl Hill. Hans liv och konst. 1951
Erik Blomberg. Carl Fredrik Hill: Hans friska och sjuka konst. 1949
Börje Cronholm. Schizofrena konstnärer. Nytt och Nyttigt nr 3. 1958
Nils Lindhagen. Carl Fredrik Hill: Sjukdomsårens konst. 1976
Nils Lindhagen. Hill skaldar. Carl Fredrik Hill i dikter och bilder valda och kommenterade av Nils Lindhagen. 1980
Nationalmuseum Stockholm. Utställningskatalog. 1999
Sten Åke Nilsson. Hillefanten. 1977

TILLBAKA TILL ARTIKELN