Epidemiologin vid Schizofreni (30/01/01)

I det sista numret under år 2000 presenterade European Archives of Psychiatry and Clinical Neurosciences ett specialnummer innehållande en rad artiklar om epidemiologin vid schizofreni.

Sammantfattningsvis belyste man här framförallt vikten av en mer noggrann epidemiologisk kartläggning av förekomsten av schizofreni i familjer, samhällen och områden världen över.

Ju tidigare i varje individs liv som en eventuell ökad risk för att utveckla sjukdomen upptäcks, desto större är förutsättningarna för att om möjligt kunna förhindra detta.
Redan idag vet man att en viss genetisk komponent finns korrelerad till schizofreni. Olika former av släktstudier har visat på hur anlag för sjukdomen nedärvs från generation till generation, och under de senaste åren har en mängd rapporter publicerats, med bevis för genetiska markörer i arvsmassan.
Man har också i takt med den alltjämt ökande kunskapen om de störningar i beteende, liksom de yttre fysiska symptomen vid schizofreni, lärt sig känna igen tecken som vittnar på att en person är på väg att insjukna.

Dessa upptäckter kommer förhoppningsvis att bidraga till att man med allt större precision i framtiden kan förutsäga huruvida personer kommer att utveckla schizofreni eller inte, och därmed om möjligt kunna sätta in vidtagande åtgärder för att förhindra sjukdomens utbrott.

Trots att det tidigare hävdats att ingen signifikant skillnad finns vad beträffar sjukdomens förekomst i olika sociala och geografiska regioner, menar man nu att det trots allt finns skillnader mellan västvärldens och tredje världens befolkning. Prognosen för personer som drabbas av schizofreni i mer utvecklade länder är i nuläget avsevärt bättre än för dem som bor i länder med allmänt lägre ekonomisk och social standard. Orsakerna bakom detta fenomen är ännu oklara, men tros vara en kombination av arv och miljö.

Innehållsförteckning för numret (250:6, 2000), samt länkar till de ingående artikelabstracten

av Ulrika Kahl, PhD