Schizofrena
ungdomar uppvisar kognitiva brister (040601)
Norska forskare har undersökt kognitiv funktion hos ungdomar
med schizofreni. Deltagarna i studien hade en medelålder på
15 år. Deras prestation i en serie kognitiva tester jämfördes
med den hos psykiskt friska kontrollindivider. Resultaten visar
att ungdomar med schizofreni uppvisar ett liknande mönster
i sin kognitiva funktion som vuxna, på nästan alla områden.
Källa: Medical News Today, 31 maj, 2004
Läs
mer i artikel på www.medicalnewstoday.com
Bly
och influensa ökar båda risken för schizofreni
(040221)
 En
studie har upptäckt att schizofreni är mer än dubbelt
så vanligt bland vuxna som utsattes för höga koncentrationer
av bly i livmodern. Samma studie fann
också en tre gånger så hög förekomst
av schizofreni bland vuxna vars mödrar haft influensa under
graviditeten.
Källa: Toronto Star och Chicago Sun Times, söndag,
15 februari, New Scientist, mpndag, 16 februari, Nature, tisdag,
17 februari, 2004
Läs
mer i artikel på www.thestar.com
Läs
mer i artikel på www.suntimes.com
Läs
mer i artikel på www.newscientist.com
Läa
mer i artikel på www.nature.com
Exponering
för alkohol, anastesi och bly under utvecklingen kan vara förenat
med schizofreni (040214)
En ny studie visar att neuroapoptos - hjärncellsdöd
- kan orsakas av alkohol, anastesi och bly. Upptäckterna kan
hjälpa till att förklara ett brett spektrum av utvecklingsstörningar,
inklusive fetalt alkoholsyndrom och schizofreni.
Källa: EurekAlert, fredag, 13 februari, 2004
Läs
mer i artikel på EurekAlert
Sänkta järnnivåer
i blodet hos patienter med akathisi (030325)
 Vissa
schizofrena patienter lider av ett symptom som kallas akathisi.
Detta är ett tillstånd i vilket patienterna känner
en rastlöshet de inte kan kontrollera. De kan känna sig
olustiga, spända, oroliga och kan ibland inte sitta stilla
utan vill röra på sig. Patofysiologin vid
akathisi är ännu inte karakteriserad. En aktuell studie
visar nu att järnbrist är en viktig faktor vid utvecklingen
av akathisi.
Källa: Eur Neuropsychopharmacol, v. 13(2):, s. 67-71,
2003
PubMed
abstrakt
Nya fynd
om schizofrena patienters förmåga att identifiera ansiktsuttryck
(011116)
 Förmågan
att uppfatta uttycket i ett mänskligt ansikte är inte
kopplat till negativa symptom hos kroniskt sjuka schizofrena patienter,
enligt en ny studie från Israel. Det finns emellertid gemensamma
mekanismer bakom denna förmåga och andra funktioner,
såsom förmågan till snabba motoriska rörelser.
Enligt författarna, Silver och Shlomo, så tyder detta
på "gemensamma brister i perceptuella, tidsrelaterad
processer som överensstämmer med störningar i de
kortiko-subkortikala kretsarna". Resultaten baseras på
en undersökning av 36 kroniskt sjuka schizofrena patienter,
vilka medicinerades med atypiska antipsykotiska läkemedel.
Källa: Schizophr Res 2001 Dec 1;52(3):265-73
Läs
en sammanfattning
Avhandling om patofysiologi
vid schizofreni (011011)
 Sophie
Erhardt försvarar sin doktorsavhandling vid Karolinska Institutet
fredagen den 12 oktober. Syftet med hennes forskning har varit att
undersöka den fysiologiska och farmakologiska betydelsen av
endogen kynurensyra, samt att studera möjliga patofysiologiska
mekanismer hos ämnet.
Ett resultat av forskningen är att en
måttlig förhöjning av kynurensyranivån ger
upphov till dysregulation i den neuronala aktiviteten hos dopamin-neuron
i mitthjärnan. Schizofreni tros, till viss del, vara kopplad
till störningar i mitthjärnans dopaminregulering.
Som en del av avhandlingsarbetet har Erhardt
undersökt nivån av kynurensyra i cerebrospinalvätskan
hos 28 patienter med schizofreni och 17 friska kontrollpersoner.
Även om forskarna fann kynurensyra hos samtliga kontrollpersoner,
så var nivåerna signifikant högre hos de schizofrena
patienterna jämfört med kontrollpersonerna. Sophie Erhardt
drar slutsatsen att resultaten tyder på att kynurensyra har
betydelse för patofysiologin hos schizofreni.
Källa: Doktorsavhandling vid Karolinska
Institute: "Importance of endogenous kynurenic acid in brainm
catecholaminergic processes and in the pathophysiology of schizophrenia"
Läs
en sammanfattning av avhandlingen
Läs
artikel på Helsingborgs Dagblad
Avhandling studerar tidiga riskfaktorer
för schizofreni (010523)
Den första juni presenterar psykiatern Christina Dalman sin
avhandling vid Medicinska fakulteten vid Göteborgs Universitet.
Titeln är "Early life risk factors for schzophrenia- studies
of foetal and perinatal complications".
Läs
mer
Retroviralt RNA identifierat i CSF och
hjärnan hos individer med schizofreni (010410)
Nya fynd stödjer tidigare föreslagen roll för retrovirus
vid etiopatogenesen vid schizofreni.
Läs
mer
Förhöjda halter av apolipoprotein
D vid schizofreni och bipolär sjukdom (010330)
Forskare vid The Scripps Research Institute
i Kalifornien föreslår nu en roll för apoD vid psykiatrisk
sjukdom.
Läs
mer
Immunsystemet och schizofreni (010329)
I en volym nyligen från Annals
of the New York Academy of Sciences, "Neuromimmunomodulation:
Perspectives at the New Millenium", finns ett separat kapitel
om immunsystemet och schizofreni.
Läs
mer
Schizofreni kan vara ärftlig systemsjukdom
(010129)
Patienter med schizofreni har inte bara störningar i det centrala
nervsystemet utan även i andra delar av kroppen. Hudceller
visar förändrade egenskaper, som troligen är ärftliga.
Det visar en ny avhandling av psykiater Lena Flyckt vid Karolinska
Institutet i Solna.
Läs
en sammanfattning av avhandlingen (endast på engelska)
Läs
en intervju med Lena Flyckt
Tillbaka till indexsida för patofysiologi
Tillbaka till indexsida för forskning |
