Nytt läkemedel ger förhoppningar i klinisk studie (060807)
En klinisk fas III-studie visar att paliperidontabletter, vilka släpper ut sitt verksamma innehåll under en längre tid, effektivt stabiliserar symptomen hos patienter med schizofreni.
Källa: Medical News Today, lördag, 15 juli, 2006
Läs mer i artikel på www.medicalnewstoday.com

Clozapin effektivt mot aggressivitet hos schizofrena patienter (08/06/06)
Det antipsykoteiska läkemedlet clozapin är mer effektivt än både olanzapin och haloperidol i fråga om att minska det aggressiva beteendet hos våldsamma patienter med schizofreni visar ny forskning. Mekanismen bakom läkemedlets för,åga att häva aggressiviteten verkar skilja sig från mekanismen bakom dess antipsykotiska effekt. Att döma av resultaten från den aktuella studien är clozapin alltså ett mer fördelaktigt val för att göra våldsamma, schizofrena patienter mindre aggressiva.
Källa: Reuters Health Information, tprsdag, 6 juli och Archives of General Psychiatry, v. 63(6), s. 622-9, 2006
Läs mer i artikel på www.monstersandcritics.com
PubMed abstrakt

Protein i hjärnan kan hjälpa till vid behandling av schizofreni (060719)
En grupp forskare säger att ett nyligen upptäckt litet protein i hjärnan kan verka som ett mål vid behandling av schizofreni. Proteinet - neuropeptid S, eller NPS - produceras av en liten grupp celler i hjärnstammen men dess specifika receptorer kan hittas i flera delar av hjärnan.
Källa: Monsters and Critics, torsdag, 22 juni, and Medical News Today, lördag, 24 juni, 2006
Läs mer i artikel på www.monstersandcritics.com
Läs mer i artikel på www.medicalnewstoday.com

Tidig behandling hjälper schizofrena (060717)
Brittiska forskare säger aatt ju snabbare patienter behandlas efter att de börjat uppleva symptom på schizofreni, desto bättre är utgången. I studien som förslaget bygger på följdes 200 patienter med schizofreni i två år.
Källa: c-Health,måndag, 29 maj, 2006
Läs mer i artikel på www.chealth.canoe.ca

Inga bevis för att tidiga episoder vid schizofreni utan medicinering resulterar i långsiktiga skador (060328)
Forskning visar nu att det inte finns några säkra bevis för att tidiga episoder vid schizofreni utan medicinering resulterar i långsiktiga skador hos patienterna. "Frågan är huruvida vi bör snabba på behandlingen av av tidiga episoder med antipsykotika innan vi har en säker diagnos", säger John Bola, en av foskarna i studien.
Källa: News-Medical.Net, torsdag, 23 mars, 2006
Läs mer i artikel på www.medical-news.net

Magnetisk stimulering vid behandling av schizofreni (060313)
Forskare vid Yale University rekryterar för närvarande patienter till en krlinisk årövning, i vilken så kallad transkraniell magnetisk stimulering (TMS) kommer att användas för att tysta de röster som vissa patienter med schizofreni hör i sina huvuden.
Källa: myDNA, lördag, 11 mars, 2006
Läs mer i artikel på www.mydna.com

Tidigt upptäckande nyckeln till behandling av schziofreni (051020)
Tidig behandling efter en första psykosepisod ökar chanserna för hur personer med schizofreni klarar sig i längden, säger en ny studie. Tidigare har tanken varit att det inte spelar någon roll när du behandlar en person eftersom deras kliniska utgång är ferutbestämd, en teori som ofta refereras till som "doomed from the womb"- teorin (översatt till svenska "dömd från skötet". Många psykiatriker menar fortfarande att detta stämmer. Men senare studier, inklusive denna, föreslår att tidig behandling kan leda till förbättrad utgång.
Källa: ABC Health & Medical News, WRAL.com, onsdag, 12 aoktober och American Journal of Psychiatry, v. 162(10), s. 1785-804, 2005
Läs mer i artikel på abc.net.au
Läs mer i artikel på www.wral.com
PubMed abstrakt

Minnesträning kan hjälpa personer med schizofreni leva mer normala liv (050717)
Kognitiv nedsättning är ett av de symptom som kan observeras hos patienter med schizofreni. Nu har en studie demonstrerat att personer med schizofreni kan få hjälp med att minnas saker precis lika bra som friska individer så länge de får rätt ledtrådar och minneshjälp.
Källa: EurekAlert, tisdag, 5 juli, 2005
Läs mer i artikel på www.eurekalert.org

Speciellt designad dryck kan öka effektiviteten hos antipsykotiska läkemedel (040622)
Brittiska forskare har utvecklat en speciell dryck som de påstår kan öka effektiviteten hos mediciner mot schizofreni. Drinken, Tyrodep, innehåller höga halter aminosyror och hjälper till att kontrollera de substanser i hjärnan som tros ligga bakom sjukdomen. Drinken hjälper också till att mildra de biverkningar som är förenade med medicinerna.
Källa: BBC News, lördag, 19 juni, 2004
Lär mer i artikel på news.bbc.co.uk

Elektrisk stimulering vid behandling av schizofreni (040622)
En aktuell studie föreslår att den kemiska obalans i hjärnan som leder till depression, fobier, schizofreni, bipolär sjukdom och andra tillstånd skulle kunna lindras genom direkt stimulering av specifika områden av hjärnan.
Källa: SignOnSanDiego, fredag, 18 juni, 2004
Läs mer i artikel på www.signonsandiego.com
PubMed abstrakt

Fria radikaler kan försvåra behandling av schizofreni (040314)
En studie visar att cellskador orsakade av fria radikaler kan vara orsaken till varför vissa personer med schizofreni inte svarar på behandling.
Källa: Yahoo! News, onsdag, 10 mars, 2004
Läs mer på news.yahoo.com

Tidigare schizofrenidiagnos förbättrar behandlingen (040228)
En studie vid Yale University visar att, genom att detektera och behandla schizofreni snabbt efter utvecklandet av en patients första psykotiska episod, kan man signifikant förbättra patientens svar på behandlingen.
Källa: EurekAlert, torsdag, 26 februari, och Archives of General Psychiatry, v. 61(2), s. 143-50, 2004
Läs mer i artikel på www.eurekalert.org
PubMed abstrakt

CMV-terapi kan reducera symptomen vid schizofreni (031228)
Forskare har visat att tilläggsbehandling med det oralt administrerade antivirala läkemedlet valacyclovir reducerar symptomen hos patienter med schizofreni, vilka också testat positivt för cytomegalovirus (CMV), en vanligt förekommande infektion som normalt inte orsakar sjukdomen.
Källa: Reuters, Thursday, 25 december, och Am J Psychiatry, v. 160(12), s. 2234-6, 2003
Läs mer i artikel på asia.reuters.com
PubMed abstrakt

EPO kan skydda mot schizofrena symptom (031210)
Schizofreni är känt för att vara associerat med en förlust av funktion i vissa områden av hjärnan. Nu har forskare förhoppningar om att en substans som kallas erythropoietin (EPO) möjligen kan fungera som en skyddande faktor hos patienter med schizofreni.
Källa: EurekAlert, onsdag, 3 december, 2003
Läs mer i artikel på www.eurekalert.com

Östrogen kan snabba på tillfrisknande (030605)
En australiensisk studie visar att schizofrena patienter med symptom som vanföreställningar, hallucinationer och tankestörningar kan tillfriskna snabare om de ges estrogen tillsammans med sina antipsykotiska mediciner.
Källa: The Age,lördag, 31 maj, 2003
Läs mer i artikel på www.theage.co.uk

Kognititv terapi för att behandla schizofreni (030217)
Forskare vid det årliga AAAS-mötet i Denver i USA förra veckan beskrev vid mötet en banbrytande ansats som har lett tilll att de brittiska hälsomyndigheterna har godkänt användning av kognitiv terapi för att behandla personer med schizofreni. Tester har visat att magnituden i fråga om effektivitet vid denna typ av terapi är liknande den som erhålls vid medicinering med antispykotika.
Källa: American Association for the Advancement of Science och EurekAlert, torsdag, 13 februari, 2003
Läs mer i artikel på eurekalert.org

Magnet-terapi för att tysta hallucinationer (030207)
Schizofrena som inbillar sig att de hör röster som inte kan tystas genom medicinering kan finna hjälp genom en experimentell procedur som skickar magnetvågor mot vissa hjärnregioner, föreslår en studie vid Yale University i New Haven, Connecticut, i USA. Upptäckterna presenteras i Archives of General Psychiatry.
Source: Archives of General Psychiatry, v. 60(1), s. 49-56 och Reuters, torsday, 30 january 30, 2003
Läs mer i artikel på reutershealth.com
PubMed abstrakt

Hjärnscanning kan detektera tidiga tecken på psykos (021212)
I en aktuell studie, publicerad i den medicinska tidskriften The Lancet visar forskare att sofistikerade scanningtekniker kan användas för att detektion av förändringar i hjärnan, vilka uppstår innan eller under tiden som en allvarlig psykisk sjukdom utvecklas. Genom att utföra MRI-scanning på hjärnorna hos patienter med hög risk för att utveckla psykos noterade forskarna att patienter med psykos hade en mindre mängd grå substans i vissa regioner av hjärnan än kontrollindividerna. Dessa områden är kända för att vara associerade med socialt beteende, känslor, minne och uppmärksamhet. Forskarna drog slutsatsen att de observerade skillnaderna skulle kunna vara tidiga tecken på psykotisk sjukdom. Genom att använda MRI-scanning som ett diagnistiskt hjälpmedel skulle patienter kunna ges en chans att få behandling innan symptomen uppträder, vilket skulle kunna hjälpa till att förhindra sjukdomen.
Källa: The Lancet, och Reuters, tisdag, 10 december, 2002
Läs mer i artikel på Yahoo! News
The Lancets hemsida

Undertyper av schizofreni kan särskiljas genom mätningar i hjärnan (021029)
Forskare i USA har funnit en metod för att särskilja olika undertyper av schizofreni. Genom att testa patienter i försöksmodeller för inlärning och minne under tiden som man studerade hjärnans anatomi och metabolism med olika metoder kunde forskarna identifiera tre grupper av schizofrenipatienter med signifikant olika profiler. Forskarna hoppas att kunskapen om de olika undertyperna kan komma att bli hjälpfull vid diagnos och kanske kan tillåta målspecifik behandling.
Källa: Neuropsychology, v. 16, s. 481-90 och Health-News, torsdag, 24 oktober, 2002
Läs artikel på Health-News.co.uk

Atypiska antipsykotika stimulerar celltillväxt (020718)
Det har visats tidigare att långtidsbehandling med atypiska antipsykotika är förenat med en förbättring av kognitivt beteende hos vuxna råttor. Nu visar forskning att behandling med atypiska antipsykotika är associerat med en ökning av tillväxten av celler i vissa områden av hjärnan. Dessa upptäckter kan tänkas leda till en användning av atypiska antipsykotika vid neurodegenerativa sjukdomar för att stimulera reparerandet av hjärnceller.
Källa: Journal of Neuroscience Research, vol. 69(1), s. 72-79, 2002
PubMed abstrakt

Tidig upptäckt av psykos (020707)
Aktuell forskning visar att hjärnavbildningstekniker som MRI (Magnetic Resonance Imaging) kan användas för att screena för psykos innan symptomen uppstår. Detta innebär att tidig upptäckt och till och med förhindrande kan vara möjligt. Tidigt upptäckande av psykos kan vara avgörande eftersom tidig behandling av psykoser ger patienten den bästa möjligheten att tillfriskna.
Källa: American Journal of Psychiatry, July issue och EurekAlert, July 1, 2002
Läs artikel på EurekAlert

Late-onset schizofreni har funnits vara en separat sjukdom (020401)
Ett tillstånd som tidigare diagnostiserades som late-onset schizofreni har funnits vara en distinkt sjukdom. Detta tillstånd, parafeni, drabbar huvudsakligen kvinnor och gör att den drabbade individens kommunikationsförmåga slutar fungera, på grund av störningar i proteinet taus funktion. Den primära rollen för tau är att länka samman miktrotubuler, en huvudkomponent i cellskelettet som ger cellen dess form och förmåga att kommunicera. Late-onset schizofreni och parafeni har visserligen flera gemensamma symptom, men det finns också skillnader. En av dessa är att medan schizofreni normalt blir sämre med tiden, så blir parafeni det typiskt inte.
Källa: Acta Neuropathologica, Vol. 103, s. 313-20 och EurekAlert, 27 mars, 2002
PubMed abstrakt
Läs artikel på EurekAlert

Kvinnor med schizofreni som är födda under vintern har mer negativa symptom (011128)
Kön kan ha betydelse som modulerande faktor på effekten av fördelsetiden under året när det gäller negativa symptom vid schizofreni, enligt italienska forskare. Resultaten i en ny studie visar till exempel att kvinliga schizofrena patienter som är födda under vinter och tidig vår har mer negativa symptom jämfört med schizofrena kvinnor som är födda under resten av året. Fynden i studien visar, i enlighet med tidigare presenterade resultat, att det finns en könsbunden skillnad i schizofreni. Ett nytt fynd är emellertid att det finns en könsspecifik koppling mellan födelsetid under året och symptomprofilen vid schizofreni och/eller olika kliniska undergrupper av sjukdomen.
Källa: Eur Psychiatry 2001: 16:342-8
Läs en sammanfattning

Tidig upptäckt kan ge kortare duration av obehandlad psykos (011106)
Fler patienter kan få hjälp om psykos kan upptäckas på ett tidigt stadium. Dessutom kan durationen av psykosen förkortas då den upptäcks tidigt. Dessa är huvudfynden från en ny norsk studie, som baseras på undersökning av 43 patienter med vanliga metoder för att upptäcka psykos samt 66 patienter där man upptäckt psykosen tidigt. Båda grupperna bestod av patienter som hade förstagångsepisoder av sjukdomar inom DSM-IV schizofreni spektrat.
Enligt författarna så är två faktorer särskilt viktiga för att uppnå goda resultat: dels välorganiserade utbildningskampanjer och dels speciella team som arbetar med att upptäcka psykos på ett tidigt stadium.
Källa: Am J Psychiatry 2001 Nov;158(11):1917-9
Läs en sammanfattning av artikeln

Tioårsuppföljning av negativa symptom (011017)
Människor med psykotiska sjukdomar har ofta negativa symptom. Däremot så uppvisar individer med schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom i stort sett likartade negativa symptom som individer som lider av andra psykotiska sjukdommar.

Antipsykotisk medicinering påverkar symptomen hos patenter med schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom. Medicindosen var relaterad till hur allvarliga symptomen var.

Dessa är några av huvudfynden i en amerikansk studie där man undersökt schizofrena/schizoaffektiva, andra psykotiska samt deprimerade patienter under en tioårsperiod.
Källa: Schizophr Bull 2001;27(3):527-37
Läs en sammanfattning av artikeln

När patienten är med och bestämmer om den medicinska behandlingen (010920)
De flesta håller med om principen att patienter bör ha ett aktivt engagemang i sin egen vård och behandling; det verkar vara det rätta både när det gäller politik, etik och vårdvetenskap. Forskningen har även visat att ett större engagemang hos patienterna i den egna vården gör att man får bättre resultat, dvs hälsan förbättras.

Frågan verkar inte vara kontroversiell, men det kanske inte är så lätt i praktiken. En debatt har startats om patientens roll när beslut ska fattas om hans eller hennes vård. Tre frågor dominerar: Klarar patienterna av att vara med att fatta dessa beslut? Är detta något som patienterna vill? Vad händer om läkarna och övriga i sjukvården inte gillar de beslut patienterna fattar?

En översikt av området presenteras i det senaste numret av British Medical Journal. Den är baserad på tolv artiklar som tar upp betydelsen av patientinflytande, hur inställningen har förändrats över tiden och undersökningar av patienternas attityder till behandling. Artikeln innhåller en rad referenser, inklusive länkar till sammanfattningar i Medline.

Ett kort svar på ovanstående tre frågor kan vara "Patienter vill vara engagerade eller åtminstonde informerade om beslut som rör den egna vården och behandlingen, och de som arbetar inom vården kommer att anpassa sig till det- förr eller senare".
Källa: BMJ 2001;323:584-585 (15 September)
Läs artikeln på BMJ

USA: Vårdhems ägarförhållanden påverkar vårdens kvalitet (010903)
I en ny amerikansk studie har Dr Charlene Harrington från the University of California, San Francisco, funnit att privata vårdhem i allmänhet håller lägre kvalitet än de som drivs av (icke vinst-drivande) organisationer eller den offentliga sektorn.

Harrington och hennes medarbetare analyserade data från inspektioner som gjorts på över 13 500 amerikanska vårdhem under 1998. (man uteslöt vårdhem med färre än 16 platser). Forskarna fann skillnader mellan de vårdhem som äges av privata intressenter, organsiationer och den offentliga sektorn. Ett viktigt fynd var att personaltätheten var lägre på de privata hemmen.
Forskarna drar slutsatsen att "privata vårdhem har sämre vård och lägre personaltäthet än de som drivs av icke-vinstdrivande organisationer och den offentliga sektorn".
Det bör åter påpekas att studien gäller amerikanska förhållanden.
Källa: Am J Public Health 2001 Sep;91(9):1452-1455
Läs en sammanfattning av artikeln
Läs en intervju med Dr Harrington på Reuters Health
Läs om jämförelser mellan amerikanska vårdhem på Medicare

Kombination av datorbaserad träning och arbetsterapi förbättrade kognitiv funktion hos schizofrena patienter (010829)

I en nyligen publicerad studie rapporteras om förbättrad neuropsykologisk funktion hos schizofrena patienter efter en kombinationsbehandling bestående av datorbaserad neurokognitiv terapi och arbetsterapi. De datorbaserade övningarna inkluderade bland annat uppmärksamhet och minne, medan arbetsterapin bestod av avlönat arbete vid vårdcentraler (t ex som vaktmästare).

Sextiofem patienter med schizofreni eller schizoaffektiva sjukdomar deltog i studien. Patienterna delades in i två grupper; en behandlades med en kombination av datorbaserad träning och arbetsterapi och den andra gruppen fick enbart arbetsterapi. De patienter som fick kombinationsbehandling föbättrades mer än den andra gruppen med avseende på en rad olika parametrar.

Författarna drar slutsatsen att framgången hos kombinationsbehandlingen troligen beror på en synnergi mellan de båda terapierna. Den datorbaserade träningen stimulerar den mentala aktiviteten medan arbetsterapin ger en naturlig kontext.
Källa: Arch Gen Psychiatry 2001;58:763-768.
Läs en sammanfattning av artikeln (endast på engelska)

Studie jämför schizofreni och bipolär sjukdom (010530)
I en artikel i Psychiatry Research använde författarna en mängd olika mätmetoder för kognitivt beteende samt socialt fungerande för att utvärdera stabila, ej inskrivna patienter med schizofreni och bipolär sjukdom, som alla fick vård i form av samhälls- och rehabiliteringsprogram. Resultaten föreslår att individer med bipolär sjukdom av typ I, vilka erhåller samhälls- och rehabiliteringsservice, har många sociala och kognitiva defekter som är precis lika grava som de schizofrena individernas.
PubMed abstrakt

Översiktsartikel om symptomen vid schizofreni (010518)
En översiktsartikel i tidskriften Schizophrenia Research (Vol. 49(3), 2001, s 269-285) diskuterar symptomdimensionerna vid schizofreni, och begrundar de modeller som föreslagits under de senaste två decennierna.
PubMed abstrakt

Kemisk upptäckt kan vara lösning på behandling av hjärnsjukdomar (010503)
En forskargrupp vid INSERM, den franska motsvarigheten till amerikanska National Institutes of Health har funnit bevis för att BDNF (brain-dervied neurotrophic factor), en substans som länge varit känd för att hjälpa hjärnceller i sin mognad och överlevnad, även stimulerar hjärnceller till att producera D3 receptorn för neurotransmittorn dopamin. Dopamin är en av nyckelspelarna vid hjärnsjukdomar som Parkinsons och schizofreni.
Abstrakt på PubMed
Artikel i Nature Nummer 411(6833), s 86-89, 2001
Artikel på Yahoo! - Reuters (010502)
Artikel på Yahoo! - AP (010502)

Specialnummer om schizofreni hos äldre (010327)
I marsnumret av Harvard Review of Psychiatry presenteras en serie artikar om schizofreni hos äldre patienter.
Läs mer

Att förutse återfall (010116)
Denna retrospektiva studie jämför friska försökspersoner med schizofrena patienter med, respektive utan, återfall.
Engelsk sammanfattning; redaktörer prof. S Montgomery och prof. L Farde
Referens till artikeln i J Clin Psychiatry 2000;61:729-736.

Tillbaka till indexsida för forskning