Göran Sedvall

Göran Sedvall som är professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och tidigare klinikchef för psykiatriska kliniken vid Karolinska Sjukhuset, föddes i Stockholm, Sverige, 1936. Doktor Sedvall har tillbringat större delen av sitt vetenskapliga liv vid Karolinska Institutet i Stockholm. När han anlände till Karolinska som läkarstuderande 1955 möttes han av ett antal viktiga upptäckter och karaktärer inom hjärnforskningen. Ulf von Euler hade nyligen identifierat noradrenalin som betydelsefull sympatisk transmittor, och även bevisat att denna substans verkligen fanns i hjärnan. Nya läkemedel som reserpin och clorpromazin hade för första gången visats ha en inverkan på tillvaron för patienter med inbillningssjukdomar och psykiska störningar. Arvid Carlsson och Nils-åke Hillarp hade gjort den grundläggande upptäckten att dessa läkemedel hade avgörande effekter på upplagringsmekanismerna för transmittoraminer, och också utan tvekan påvisat att inte bara noradrenalin utan också dopamin och serototnin är lokaliserade till specifika signalerande neuronala system i hjärnan. Dessa var alla högst inspirerande framsteg och en utmanande miljö för en ung medicinstudent, som anslöt sig till Institutionen för Farmakologi under Professor Börje Uvnäs 1958 som filosofie doktorsstuderande. Parallellt med att han sammanställde sin doktorsavhandling (se bild med avhandlingens framsida) - en experimentell studie av reserpinets effekter på transmittorfrisättning från sympatiska nerver i katt - avslutade han sina medicinstudier 1965.

Tiden vid National Institute of Mental Health
För en ung medicine doktor vid den tidpunkten var the National Institute of Mental Health (klicka på logga för att komma till NIMH's hemsida) i Bethesda, Maryland, USA, ett Mecca för metodologisk utveckling inom hjärnforskningen. 1965 erbjöds Doktor Göran Sedvall en plats som postdoktorsstuderande i Irwing Kopins laboratorium, och därmed möjligheten att förstå betydelsen av metodutveckling och hur man organiserar samarbetet mellan grundläggande och klinisk forskning. Den vetenskapliga miljön på NIH dåförtiden bestod av högst kreativa vetenskapsmän från olika områden, liksom de framlidna Sidney Udenfriend, Julius Axelrod och Seymor Kety, för att nämna några. Med Irwing Kopin utvecklades radioaktiva spårningsmetoder för att undersöka neurotransmittorsyntes i sympatiska nerver i levande försöksdjur. Med hjälp av dessa metoder demonstrerade han hur impulsaktivitet i dessa nerver starkt ökar syntesen av neurotransmittorer. Han studerade också syntesen av katecholamin i hjärnan och visade att chlorpromazin och andra antipsykotiska läkemedel hade dramatiska och selektiva centrala effekter på syntesen av dopamin i hjärnan, en upptäckt som drog intresset till rollen av dopamin, som en förmedlare av de antipsykotiska verkningarna av neuroleptika, jämfört med andra transmittoraminer.

Återvändandet till Karolinska Institutet
Efter att ha återvänt till Sverige 1966 avslutade han sin specialistträning i psykiatri och blev därefter den första svenska professorn i neuropsykofarmakologi vid Karolinska Institutet (klicka på logga för att komma till KI's hemsida) i Stockholm 1971. Från att ursprungligen varit huvudsakligen intresserad av den biologiska naturen hos olika psykotiska fenomen, utvecklade han med tiden ett intresse och motivation att hämta kunskap från experimenterande med försöksdjur, och tillämpa denna inom klinisk verksamhet. Angelägen om att studera monoaminerga mekanismer i hjärnan hos psykotiska patienter, deltog han i utvecklandet av masspektrometriska metoder med syfte att mäta monoaminerga metaboliter (dvs biokemiska byggstenar och nedbrytningsprodukter av monoaminer) i cerebrospinalvätskan (CSF). Genom att tillsammans med sina studenter använda dessa metoder i experimetell psykiatrisk forskning, kunde han demonstrera en hög variabilitet i nivåerna av monoaminmetaboliter i CSF hos psykotiska patienter. Vidare såg han, baserat på systematiska kliniska dos-responsstudier, uttalade effekter av olika typer av neuroleptisk behandling på halterna av dopaminmetaboliter i CSF, samt en korrelation mellan klinisk respons och höjning av prolaktinhalterna.

Utvecklandet av PET
Baserat på dessa vetenskapliga insatser valdes Göran Sedvall till en prestigefylld professur i psykiatri vid Karolinska Institutet och Sjukhuset i Stocholm 1980, en befattning som han fortfarande innehar. Som nybliven professor vid Karolinska Institutet gladdes han åt att få samarbeta med två svenska pionjärer inom PET (position emission tomography) teknik som en del av hjärnforskningen, Torgny Greitz och Lennart Widén. Med sin bakgrund inom in vivo radiotracerfältet fanns där en uppenbar potential för att lyckas med att studera radioligandbindning till neuroreceptorer in vivo i human hjärna (se figur, klicka för större bild). Denna förhoppning byggde i synnerhet på de betydelsefulla in vivostudier som utförts av Phil Seeman i Toronto, Kanada, och som utvecklats av Henry Wagner and Dean Wong vid John Hopkins University, Baltimore, Maryland, USA.

Samarbete med Astra
Fascinerad av den höga selektiviteten hos sulpirid, en substituerad benzamide, för D2 dopaminreceptorer, kontaktade Göran Sedvall Sven-Ove Ögren och Håkan Hall vid svenska Astra, som tidigare hade medverkat vid framtagandet av en serie substituerade benzamider som potentiella antipsykotiska substanser. Av dessa valdes raclopid ut för att göra in vivo inmärkning av D2 dopaminreceptorer i human hjärna. 11C-raclopid och andra radioligander utvecklades snart snart i samarbete med kunniga radiokemister, och en serie kliniska PET studier inititerades tillsammans med flera av Görans doktorander. Bland dessa märktes Lars Farde, som med kreativitet och energi förfinade metoderna för kvantifiering av receptorbindningsvariabler, och utvecklade nya applikationer av denna teknik, som än idag är en av de mest använda metoderna vid karaktärisering av molekyler som centralt receptor-bindande läkemedelskandidater. Dessa metoder har utnyttjats för att studera distribution och bindningskaraktäristika för flera monoaminerga neuroreceptorer i hjärnan hos patienter med neuropsykiatriska sjukdomar, liksom för att göra in vivo kvantifiering av receptorbindning i samband med behandling av patienter.

En ny vända till USA
För att finna nya utvecklingsvägar inom molekylär neurovetenskap tog Doktor Sedvall 1985 ledigt och tillbringade ytterligare ett stimulerande år i USA - den här gången i Paul Greengards lab vid Rockefeller University i New York, New York, USA.

Tillbaka i Sverige igen
Vid hemkomsten till Sverige och Karolinska Sjukhuset (se foto av psykiatriska klinikens entre) påbörjades tillsammans med Håkan Hall och Yasmin Hurd nya projekt som syftade till att utforska den biokemiska anatomin hos human postmortemhjärna. Med anhopningen av övertygande bevis för en multifaktorell etiologi för schizofreni, verkade till slut det reduktionistiskt experimentella angreppssättet som kännetecknar Göran Sedvalls tidigare arbete otillräckligt för att utröna de integrativa mekanismerna mellan genetiska faktorer och miljörelaterade influenser bakom patologin vid schizofreni. Detta styrktes vidare om man tog i beaktande vad som åstadkommits metodiologiskt inom molekylär genetik, och de kliniska data som fanns tillgängliga vid tidpunkten. På grund av detta har Doktor Sedvalls vetenskapliga ambition under det senaste årtiondet skiftat till att bestå av en mer interdisciplinärt integrativ angreppsvinkel vad gäller forskningen.

Human Brain Informatics och dess Databas
Med stöd från svenska och internationella forskningsanslag har Doktor Sedvall och hans medarbetare nu engagerat sig i att utveckla en optimerad klinisk forkningsorganisation som fokuserar sig på etiologi och patofysiologi vid schizofreni. Denna forskningsorganisation är ett projekt kallat "Human Brain Informatics" (HUBIN), och som har som syfte och mål att jämföra bestämda svenska populationer av schizofrena patienter och kontrollpersoner med avseende på molekylärgenetisk polymorfism, tidiga miljöfaktorer, brain imaging och neurofysiologiska data, liksom detaljerade uppgifter för neuropsykiatrisk karaktärisering. Data från dessa projekt kommer att föras in i en omfattande och jämförande databas (HUBINs databas), som är planerad att successivt byggas upp under första hälften av detta århundrades första decennium. Denna databas förväntas bli ett användbart hjälpredskap för "multivariate and data mining statistical exercises" för att å ena sidan undersöka komplexa interaktioner mellan genetiska polymorfismer och miljöfaktorer, och för att å andra sidan följa hjärnans utveckling och karaktäristika genom att studera mindre förändringar i dennas organisation, i form av psykopatiologiska kännetecken och symptom som skiljer sig åt mellan schizofrena patienter och de icke-psykotiska kontrollgrupperna. Denna databas kommer förhoppningsvis i sig att bli ett viktigt hjälpmedel inom forskningen, och kommer även att kunna användas som referens för validering av resultat uppnådda i andra studier på området.

Göran Sedvalls engagemang
Göran Sedvall har tjänstgjort vid rådet för CINP (Collegium Internationale Neuropsychofarmacologicum) sedan 1998. Han var ordförande för CINPs priskommitté 1995, för budget- och finanskommittén 1996, samt vald till en av de två vice presidentsposterna för CINP 1998. Göran Sedvall är president för AEP (Association of European Archives) sedan 1999, och är för närvarande också en av tre tjänsterna som Managing editor för European Archives of Psychiatry and Clinical Neuroscience.

På Fritiden
Förutom de vetenskapliga intressen som beskrivits ovan, har Göran Sedvall samtidigt försökt finna tid för sin familj, hustrun Marie, fem barn och sju barnbarn. Med dem tycker Göran om att utöva sport och fritidsaktiviteter som tennis och segling, och att spendera tid i sin trädgård och ute i naturen, då han gärna jagar vilt i skogen.

Göran Sedvalls biografi

Ytterligare VIP's:
Tillbaka till VIP hörnan