Vårdgivare och vårdformer

Det finns ett flertal olika vårdgivare för dem med psykisk sjukdom. Nedan finns en övergripande presentation av olika vårdgivare och vårdformer. Notera att formerna och begreppen kan variera i olika delar av landet.

Psykiatriska klinker och mottagningar
I hela Sverige finns det tillgång till psykiatrisk vård via kliniker och mottagningar. Landstingen har ansvar för att administrera och genomföra denna vård.
Sammanställning över psykiatriska klinker och mottagningar i Sverige

Mobila akutteam
De mobila akutteamen har personal som kommer hem till den som blir akut psykiskt sjuk. I de flesta fall så är de mobila akutteamen tillgängliga dygnet runt. En viktiga uppgift är komma till snabb undsättning i akuta situationer, och ibland kan det röra sig om enstaka insatser för en patient.
Många av landets mobila akutteam kan även erbjuda återbesök och telefonuppföljning under en avgränsad, kortare tid. Efter den akuta insatsen så hjälper teamet patienten vidare till den vårdform som är mest lämplig för just den individuella människan. Ibland räcker det med en "punktinsats", men i andra fall behöver patienten följas upp av annan personal vid psykiatrisk öppenvårdsmottagning, hemvårdsteam eller husläkare. I allvarligare fall kan patienten behöva läggas in på psykiatrisk klinik vid sjukhus.
De mobila akutteamen samarbetar även med andra instanser i samhället, såsom socialsekreterare, kommun, personal på behandlingshem och polisen.

Öppenvård
Med öppenvård menas att patienten kommer till vårdgivaren för behandling. Den öppna psykiatriska vården sker till stor del vid psykiatriska mottagningar, som ofta tar emot patienter från ett visst geografiskt område. Personalen vid öppenvårdsmottagningarna arbetar med att utreda, diagnosticera och ge psykiatrisk behandling till patienterna.

Hemvård
I vissa delar av landet kompletteras verksamheten vid de psykiatriska mottagningarna med vård till patienterna i deras eget hem. Personalen som arbetar med detta kan t. ex. kallas hemvårdsteam. Man samarbetar med andra vårdgivare, särskilt mobila akutteam och öppenvården. Hemvården har kontakt med patienterna under en längre period. Om denna typ av vård finns tillgänglig kan den fungera som ett alternativ till inläggning på sjukhus. Stödet från hemvården fyller också en viktig uppgift som övergång från sjukhusvistelse till boende i hemmiljön.

Dagvård
Som namnet antyder så är dagvård en vårdform där vården ges under dagtid, men patienten klarar sig själv (eller har någon annan typ av hjälp) under natten. Inom ramen för dagvården kan patienten få del av olika terapier och behandlingar.

Krishem eller sviktplatser
Patienter som lider av psykossjukdomar, såsom schizofreni, kan periodvis bli så dåliga att de måste ha vård dygnet runt. Ett alternativ är att lägga in patienten på sjukhus, och ett annat är att patienten får komma till ett "krishem" eller "sviktplats". Liksom vid sjukhuset så finns personal tillgänglig hela dyngnet, men krishemmen är mindre och tar emot färre patienter åt gången.

Tvångsvård
Inom svensk sjukvård gäller grundprincipen att ingen kan vårdas mot sin vilja. En människa kan dock bli så sjuk att han eller hon måste få behandling, mot sin uttryckliga vilja. Det finns en lag som reglerar detta, lagen om psykiatriskt tvång.
Läs om föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård på Socialstyrelsens webbplats

Rättspsykiatrisk vård
Om en person begått ett brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning så kan han eller hon inte dömas till fängelse. I stället får personen s.k. rättspsykiatrisk vård, vilket beslutas i domstol. Dessa patienter vårdas på speciella rättspsykiatriska kliniker, som finns på ett par platser runt om i landet.
Läs om rättspsykiatri på Rättsmedicinalverkets webbplats
Läs om föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård på Socialstyrelsens webbplats

Upp till sidans topp
Tillbaka till Var söker man hjälp?